vad händer nu???

Det e riktigt längesen jag skrev nu, varför vet jag inte. Har haft rätt mycket och stå i den sista tiden.
så jag vet inte var jag ska börja. ja jag kom inte in i skolan:( de tog hårdare på mig än vad jag trodde de skulle göra. men jag tänker inte ge upp utan de blir att söka igen nästa år.
men vad händer nu??
jag har ingen aning alls hur min framtid ser ut nu.
jag va så intsälld på att komma in i skolan, så jag tänkte aldrig "vad ska jag göra om jag inte kommer in?"
men nu står jag här och vet inte vilket håll jag ska gå.
just nu känns de som om alla i min omgining klarar allt men jag bara står stilla
på samma plats och ser alla andra gå om mig.
och jag örsöker verkligen och komma framåt men de går inte.

det är en jobbig situation. jag har de jobbigt hemma pga olika anledningar. jag mår dåligt
för de me skolan och att jag inte har något jobb. hur fan ska jag kunna ta mig ur denna groppen??
som bara känns djupare och svårare och kliva ur för varje dag som går.
jag mår dåligt med hur jag ser ut men vem fan hade inte gjort de om man
gått upp över 15 kg på 1 år???
jag orkar inte längre och vet inte vart jag ska börja eller vart jag ska ta vägen.
Jag försöker helatiden tänka på vad jag äter och när jag äter, men felet e att jag inte äter!!!
och då går de långt, om inte annat så märker iaf mina kompisar att de e något fel.
För jag har alltid varit den som älskar mat, de gör jag fortfarande.
men jag äter förlite och när jag väl äter så får jag ont i magen de e precis som om
magen inte e van vid mat.
så de jag måste börja med nu är att ha bestämda tider att äta även om jag inte e hungrig måste jag äta.
men de e sårare att göra de än att prata om de. men jag vet om jag
går ner några kg kommer jag börja m bättre och då kommer de bli lättare att gå ner dem sista kg och efter de
kan jag börja tänka på vad jag ska göra me min framtid, de som jag lägger tide på nu e
mig själv och mitt körkort. ja jag vet jag har dragit ut på de läge
men de beror på att jag inte har haft pengar till de, men nu ska jag fan klara de så jag kan
lämna de kapitlet bakom mig.

så de som går först för mig nu e min hälsa och mina vänner så får jag ta tag i familjeproblemen sen när
jag mår bättre och känner att jag orkar med de.

Jobb e också ett viktigt ämne jag letar jobb hela tiden men de känns som alla andra runt om kring en får jobb hur lätt som helst eller kommer in i skolan utan problem. jag anstränger mig lika mycket som alla andra
varför kan de inte gå bra för mig någon ända gång??!!

jag kan ju säga som så hade de inte varit för mina kompisar som håller mig vid liv och gör att jag
fortsätter och kämpa hade jag gett upp allt för längesen.....

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0